En och två och tre indianer...

Inga hade fjädrar på huvet men alla ville dom kramas.

Och vill man inte kramas tillbaka får man vara stenhård. Parera, vika undan, finta bort. Ibland lyckas man, ibland lyckas man inte.

Vi har varit på mexikansk fest igen. Födelsedagsfiranden här har hittils haft många gemensamma drag: fri bar, fina hus, mycket folk, inga presenter. Mycket förmånligt för min plånbok. Det blir värre när jag fyller år. Jag får lobba för europeiska traditionerna tills dess. (AKA, "Jag vill ha pakeeet!")

Husbiten blir svårare. Vår lägenhet är bra på många sätt, men den har varken sjötomt, pool eller jacuzzi. Ibland har vi varmvatten i duschen.

Idag är det söndag och jag borde pluggat som ett as hela dagen. Men vi har gått på stadsvandring och skyllt på att vi inte kan åka härifrån utan att ha sett staden. Den är verkligen mysig på sina håll.

Topp tre bäzzta saker med mexare:

1. Dom är verkligen sjukt sjukt trevliga och sköna att hänga med. Genuint jättesnälla, även dom som inte vill kramas.

2. The Mexican way of doing business. Om jag får vara med på ett strategimöte på ett mexikanskt företag innan jag dör är jag lycklig. Jag antar att alla får göra sin röst hörd och att dom inte gillar att säga nej. Eller så bjuds det på mycket tequila. Några exempel: butiken jag kollade på mobil i sålde även motorcyklar. Sen har vi stället med tacos och lampor. Affären med sängar och smink. Böcker, kalendrar och nötter. Sen jobbar dom mycket med brud- och balklänningar. Väldigt mycket. För det är ju fint, och eh, kul att sälja. See where I'm going? Nej, inte jag heller. Vafan, det är underbart. Röd tråd är överskattat!

3. Hur dom målar sina hus. I love it. Alla färger tillåtna. Måla gärna en bild.

Här är jag och My framför en vacker husvägg idag på vår lilla promanad.